Våra objekt

Denna sida är under bearbetning och kommer att kompletteras allt eftersom, dels med foton och dels med text.

Herresta

Herresta Gård var ursprungligen ett antal frälsehemman, som kallades Härsta, senare Härsta by.
1670 övergick Härstagårdarna som hemgift till bankosekreteraren Erland Hjaerne och hans hustru Anna Nilsson. De fick i samband med det tillstånd av Kungl Maj:t att bygga säteri på platsen.

Efter att fru Anna dött i barnsäng på nyåret 1679, överlät maken gården till den nyadlade krigskommissarien Henrik Örnfelt.

Därefter har gården varit föremål för försäljning och överlåtelser ett antal gånger till dess att den 1923 förvärvades av den norska släkten Paus. Förste innehavare var påvlige kammarherren Christoffer Paus och 1938 tillträdde en släkting till denne, agronom Herman Paus. Idag har ägandet övergått från sonen Christopher Paus och hans hustru Britta Paus till deras son Fredric Christopherson Paus.

(Källa: Herremansgårdar i Södermanlands län av Ivar Schnell)

Huvudbyggnaden

Byggnaden är uppförd 1718. Trots att huset har använts av barnfamiljer i flera generationer har man lyckats bevara rumsindelningen.

Toalett och bad installerades 1921/1922 och köket byggdes om 1983/1984.

På 1800-talet fanns en glasveranda på kortgaveln mot väster. Där hämtade gårdens anställda sina avlöningar. Verandan revs i början av 1900-talet. Man kan fortfarande se rester av dörren i putsen.

Väster om huvudbyggnaden ligger Gröna Lund, en toalettbyggnad från tidigt 1800-tal med 4 dasshål och 2 väntbänkar. Gröna Lund renoverades under 2014.

Östra flygeln

Enligt en karta som upprättades 1718 fanns de två flyglarna, Östra och Västra flyglarna uppförda.

Östra flygeln var från början Kavaljersflygel.

Mellan 1923 och 1956 fungerade den som inspektorsbostad. På husets norra gavel fanns en separat ingång, som användes av gårdens folk när de skulle besöka inspektoren.

Flygeln var från början timrad och rödfärgad. Den panelades i slutet av 1800-talet och rödfärgades.

Toalett installerades i slutet på 1940-talet och badrum på övervåningen 1966.
Uppvärmning med vedpanna tills fjärrvärme kopplades in från huvudbyggnaden - även det 1966.
Två kakelugnar finns bevarade, men kan inte användas idag.

Efter 1956 behövdes inte flygeln för gårdens verksamhet, utan den har sedan dess varit uthyrd.

Huset består av 4 rum och kök med separat toalett på nedervåningen samt 3 rum och badrum på övervåningen.

Västra flygeln

Västra flygeln byggdes samtidigt med Östra flygeln.
Man vet inte säkert vad byggnaden ursprungligen var avsedd för - men det är troligt att den har varit köksbyggnad.

Flygeln stod tom under en lång period. Källaren, som var byggd i valv, hade rasat in och övervåningen var helt oinredd.

Flygeln panelades med liggande panel och rödfärgades samtidigt som Östra flygeln.

1970 påbörjades ett omfattande renoveringsarbete, vilket var klart 1971, då också fjärrvärme från huvudbyggnaden installerades. Efter renoveringen består flygeln av 2 rum och kök samt toalett på bottenvåningen och 4 rum med möblerbar hall på övervåningen, där det också finns badrum med toalett samt en separat toalett. I den stora källaren finns bastu, dusch och separat toalett.

Tvättflygeln

Tvättflygeln är en av 4 mindre flyglar mellan huvudbyggnaden och sjön.

Också denna flygel är byggd 1718 och i liggande timmer.
I det högra rummet fanns vedeldat bykkar och pannmur, där man tog hand om gårdens tvätt. Det vänstra rummet användes att hänga tvätt i för tork samt klädvård.

Torkrummet användes som danslokal av gårdens folk.

Till vänster om Tvättflygeln ligger en förrådsbyggnad, ursprungligen med spångolv, som tidigt användes som slakteri. På 1950-talet byggdes en bastu och på 1990-talet inreddes två rum i huset, samtidigt som Tvättflygeln renoverades.

Bagarflygeln

Bagarflygeln består egentligen av två hus, som byggdes 1718. Det större huset var indelat i två rum, med en vedugn i det högra rummet.

På somrarna bodde sadelmakaren i det huset.

Huset renoverades 1993-1994 och inrymmer nu 2 rum och kök och badrum.

I det lilla huset, som en gång användes som hönshus, finns nu 2 rum, bastu och förråd.

Parkvillan

4 rum och kök, kaklat badrum med toalett samt separat toalett och tvätt-/dusch. 2 gavelrum på vinden.

Huset byggdes i början på 1900-talet och var arbetarbostad för lagårdsförman.
Den ursprungliga byggnaden bestod av 1 rum och kök för att på 1950-talet byggas till med ett rum, då det också installerades ett badrum.

1977 byggdes huset ut till sitt nuvarande utseende.

Separat källare ligger nedanför huset och renoverades på 2010-talet.

Tupphuset

Vardagsrum, kök och dusch/toalett på nedervåningen samt 2 sovalkover.

tuppuset-ext-liten-1

Huset var gemensamt för de anställda på gården att hålla grisar och höns.
Nedanför fanns en utedasslänga med 8 bås, som brändes ner på 1960-talet.

Huset fungerade under en period som lekstuga, innan det i början på 1970-talet användes som sommarhus, med kök, rum och utedass.

Tupphuset renoverades och byggdes om till permanentbostad 2007 och inrymmer idag en liten hall, kök, vardagsrum och toalett med dusch på nedervåningen och två sovalkover på övervåningen.

Trädgårdsmästarbostaden

Ett timrat hus som byggdes på 1700-talet och som reveterades på sent 1800-tal.
Huset har alltid varit avsett som bostad för gårdens trädgårdsmästare.

Efter om- och tillbyggnader genom åren består huset idag av 3 rum, kök och stort helkaklat badrum på nedervåningen samt hall och 2 gavelrum på övervåningen. Huset fick en inbyggd entré 2010.

Fristående garage byggdes på 1990-talet.

Kvarnstugan

Det timrade huset har varit en del av den kvarn, som låg i nuvarande ravinen, och som användes enbart för gårdens behov.

Byggnaden flyttades därifrån runt sekelskiftet 1800-1900 och användes som oljebod.

Huset byggdes om till bostad i slutet av 1980-talet och har kök, matrum och vardagsrum i öppen planlösning samt badrum på nedervåningen och 4 rum toalett på övervåningen.

Lilla Magasinet

Lilla Magasinet var ursprungligen ett magasin vid kvarnen.

Det renoverades på 1980-talet och inrymmer kök, toalett och allrum med öppen spis på nedervåningen samt 3 rum och badrum på övervåningen.

Centralvärme installerades 1982.

Smedjan

Det var gårdens smedja på tidigt 1800-tal.
Där fanns även gårdens virkesförråd och snickarbod.

Nedanför smedjan var en lokomobil placerad. Den hade tre uppgifter: att dra tröskan, ramsågen i smedjan och även sågen i det nya såghuset ovanför smedjan.

Det slutade att användas som smedja i början på 1960-talet och gjordes då om till sommarhus.
På 1980-talet renoverades huset och har sedan dess använts som permanentbostad.

Huset består av 2 rum och nyrenoverat kök och badrum på nedervåningen samt 2 nyrenoverade rum och allrum samt toalett-/duschrum på övervåningen.

Villaberg

Villaberg är byggt på sent 1800-tal som arrendebostad.

Den gjordes om till sommarhus i början på 1970-talet, för att i årtiondets senare skede iordningställas för permanent boende, med rum och kök på nedervåningen och två rum och badrum på övervåningen.

Vällinghuset

Vällinghuset är från tidigt 1600-tal och, som man tror, kan vara den första huvudbyggnaden.

En av de tidigare ägarna, Carl Adolph Grevesmühl, byggde om huset så att det inrymde 12 rum, vart och ett försett med egen vedspis för uppvärmning och matlagning, där gifta lantarbetare fick bo så länge de var anställda på gården och där bostaden var en del av lönen.

Orsaken till att huset kallas Vällinghuset är att där satt gårdens vällingklocka, som användes för att sammankalla gårdsfolket till måltider eller signalera arbetspassens början och slut.

En renovering och ombyggnad påbörjades 1966 till 4 lägenheter om 2 rum och kök, alla med egna ingångar. Ombyggnaden avslutades 1985 i sitt nuvarande utseende och planlösning.

Hästhaga

Huset har på senare år kallats Hästhaga - av naturliga skäl eftersom det ligger alldeles intill hästhagarna.

Huset byggdes på 1890-talet, att användas som arbetarbostad.
Runt sekelskiftet 1800-1900 gjordes huset om till två lägenheter, med rum och kök på vardera våningarna.

Efter att huset under en period på 1900-talet använts som sommarbostad, byggdes det om på 1980-talet till en bostad för permanentboende och renoverades 2005.

Sågen

Sågen byggdes i början av 1900-talet för gårdens bruk och behov. Den togs ur bruk på 1970-talet.

Huset byggdes om 1993 för permanentboende och används idag som bostad till stallets hyresgäst.

Norrsätra

Norrsätra byggdes på 1800-talet och innehöll 1 rum och  kök. Det var ett torparboställe, med lagård för kreatur. Loge byggdes till på 1920-talet. På 1940-talet slutade det att användas som torparboställe.

Norrsätra bygges ut och om på 1970-talet då det också installerades vatten och avlopp. Det används idag som permanentbostad.

Poststugan

Fastigheten köptes in sommaren 2014, då det påbörjades en omfattande renovering och upprustning.

Huset är på 1 rum och kök med helkaklad dusch och toalett på nedervåningen samt ett större och ett mindre rum, liten hall och separat toalett på övervåningen. I samband med renoveringen byggdes också en stor altan med utgång från köket.

Uppvärmning: Oljeburen el samt murad braskamin i rummet på bottenvåningen samt vedspis i köket.

Villa Ekbacken

Villa Ekbacken byggdes ursprungligen 1981, men ingick inte då i Herrestas ägo.
En total ombyggnad genomfördes 2004 av dåvarande ägare.

2015 förvärvades fastigheten av Herresta och införlivades därmed i Herrestas fastighetsbestånd.

Huset är på 6 rum och kök, boyta 185 kvm i två våningsplan samt hel källare.

Entréplan inrymmer en ljus och rymlig hall med Höganäs keramikplattor på golvet. På detta plan finns även en tvättstuga och groventré med plats för klädvård, tvättmaskin och torktumlare.

Helkaklad dusch samt toalett på nedervåningen samt helkaklat badrum med inbyggt badkar samt separat toalett i anslutning till sovrummet på övervåningen.

Vardagsrummet har glasade pardörrar mot hallen och tre stora fönster ger utsikt över tomten, ekbacken och Herrestaviken. Murad öppen spis med insats.

I fil med vardagsrummet ligger matsalen med parkettgolv i ek. Utsikt mot trädgården och utgång till terrassen.